Westernsporrar och westernbett. Det är mycket hästfolk som inte har en anning om westernridning som kritiserar våran utrustning. Mest om våra sporrar och bett. Alla har väl sett på amerikanska westernfilmer och när cowboys använder westernsporrar. Och alla ba : Va?! Vilka vassa sporrar ! Djurplågeri .. osv.Jag blir helt galen! Om nån hästmänniska säger något sånt så vet dom verkligen ingenting om western. I western så rider man med så små hjälper som möjligt. Om våra bett är så himla vassa för hästens mun hur mycket tror ni att man rör dom när man håller tyglarna med en hand liten bit ovanför hästens manke? Vi lär våra hästar att gå i form utan att vi  ska ta något i deras mun utan att dom ska på minsta lilla tecken av våra skänlar lyssna på det. 

 

Jag säger inte att alla som rider western tänker såhär. För det finns ju annat tänk än det jag tar upp. Men dethär är min åsikt och tanke om western. Jag säger inte och menar inte att jag aldrig tar något i Stormens mun. För det gör jag. Men inte överdrivet mycke. Och för varje dag jobbar jag med honom så han ska bli så mer känslig och uppmärksam mot mig så jag någon dag kan rida och forma Stormen utan att ta något i hans mun. Det är mitt mål. 

 

Det är ju så knappast att vi hugger med våra sporrar i magen på våra hästar. Det finns ett skäl att det går att rulla westernsporrarna. För att man ska rulla dom löst och ha det som en hjälpa. Med det så tycker jag att dom "engelska sporrarna" är vassare. För dom har man nästan inget annat val än att peta in dom i magen på dom när man kan använda westernsporrar och rulla försiktigt mot hästen.